Financial Quotes

Jag har skrivit ett ”börstips” i LINC MAGAZINE #4 2013 med titeln ovan. Börstipset kan (snart) hittas här och handlar om två intressanta bolag som jag har följt ett tag; nämligen japanska Uniqlo och kinesiska Meters/bonwe . Dessa två bolag är båda stora internationellt fokuserade klädföretag och därmed konkurrenter till H&M. Jag har köpt kläder hos både Uniqlo och Meters/bonwe (se bilderna) och är överlag nöjd med dem. Inte minst finner jag att dessa två märken sticker ut i mängden av asiatiska klädföretag, framförallt kinesiska sådana. Jag är alltid lika förvånad över de kläder du hittar i kinesiska ”department stores” och som oftast ser ut att höra hemma på någon av de ryska eller turkiska gatumarknader jag med glädje besöker när möjlighet ges och som är ämnade framförallt för den lokala lägre medelklassen än som konkurrenter till H&M och Zara (dessa marknader har sitt berättigande då ett par skor kostar kanske 50kr). Hur bredrandiga blå-svart-grå gabardin-skjortor och svar...

Jag intervjuades i Lund Business Review för ett tag sedan angående ett forskningsanslag jag erhållit från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och intervjun följer nedan. Originalet kan hittas i Lund Business Review =================================== 5,5 miljoner till forskning om alternativa finansmarknader Finansprofessor Hans Byström och hans medarbetare på Ekonomihögskolan fick inför årsskiftet 2013 ett anslag om 5,5 miljoner från Wallenbergs stiftelse för att forska om alternativa finansmarknader. Vi frågade vad pengarna ska gå till och vem som kommer ha nytta av dem. Vad är alternativa finansmarknader? I vårt fall menar vi finansmarknader som trots deras stora betydelse i det finansiella systemet inte undersökts så mycket av akademiker. En vanlig finansmarknad kan ju vara aktiemarknaden på Stockholmsbörsen eller handeln med kronan på valutamarknaden. En ”alternativ” finansmarknad kan vara handeln med kreditderivat; en marknad där man handlar med försäkringar mot företags o...

My working paper The age of turbulence – credit derivatives style is now about to be published (forthcoming in Global Business and Finance Review). It can be found on the S-WoPEc web page here . In this paper I focus on the extreme behavior of the credit default swap market during the crisis (see the figure). The number of extreme price changes in the time period 2007-2010 is truly extreme and so is the size of the most extreme of these extremes... As a result, anyone who wants to model the time series properties of credit default swaps in the future will run into trouble due to the structural break in June 2007. Before the crisis, the pre-crisis regime, the market was as tranquil as it was volatile in the later crisis regime. The problem is of course particularly critical since the history of the credit derivatives universe is split quite equally between the tranquil and the volatile regime; as you are well aware of, the market has only existed in ten years or so. In other words, you...

Så heter mitt favorit-té! Ett svart icke-smaksatt té från Kenya av fantastisk kvalité! Se fotot här ovan. Hade jag kunnat köpa andelar i bolaget hade jag gjort det (även om de haft mkt problem med sin tepåsförpackningsmaskin de senaste åren...) och där kommer vi in på dagens ämne (och det är inte det pågående valet i Kenya ). I Nairobi, Kenyas huvudstad, lanserades för någon tid sedan en spännande finansiell innovation precis i min smak, The Growth Enterprise Market Segment (GEMS). Detta är inget annat än en ny börslista för riktigt små bolag på Nairobi Securities Exchange i Kenya. GEMS kommer att göra det möjligt för pyttesmå bolag att börsnoteras. Jag har lite svårt att hitta tillförlitlig information men det tycks som om även bolag med aktiekapital på några hundratusen kronor ska kunna listas på GEMS. Kanske ännu mindre bolag. Detta låter mkt spännande tycker jag, även om jag är orolig för att skandaler kommer att uppstå då inte bara kravet på kapitalets storlek sänkts utan även kra...

Det har varit mycket fokus på Grekland de senaste åren. Katastrof skulle kunna sammanfatta vad de flesta tycker är representativt för situationen i Grekland (inklusive jag själv här på bloggen). Vad färre uppmärksammat är att många andra länder delar ett stort problem med Grekland, nämligen höga aggregerade skuldnivåer. Även Sverige är ett av dessa länder och om man tittar på de totala skulderna i vårt land så är t.o.m. skuldnivån högre än den i Grekland (år 2010)! Med totala skulden menas alla skulder som hålls av såväl staten, företagen och hushållen i ett land. Denna totala skuldkvot som procent av BNP är i Sverige 340% och i Grekland 262% (2010)! Siffrorna kan hittas i artikeln .... ” The Real Effects of Debt ” skriven av erkända forskare vid BIS. Den stora skillnaden mellan Grekland och Sverige är att Grekland har en stor statsskuld (vilket vi ju alla vet) medan Sverige har en stor privat skuld. Medan Grekland har en privat skuldnivå på 130% (icke-finansiella företag plus hushåll)...

Jag läste nyligen en förträfflig bok, för den som gillar detaljer i hur investment banker styrs, som heter House of Cards . Boken handlar om Bear Stearn’s kollaps och går detaljerat igenom hur korthuset trillade ihop under tio dagar i mars 2008. Det roliga är att jag sparat Financial Times (d.v.s. papperstidningen) från de dagarna och kan därför gå tillbaks i tiden och göra en jämförelse mellan vad som skrev i media och vad som skedde bakom kulisserna. Jättekul, det känns nästan som om jag gått och blivit historiker ! En speciellt intressant utveckling är det som författaren av boken, W. D. Cohen, hävdar är ett misstag av JP Morgan i övertagandet/köpet av Bear. JP Morgan var banken som tog över Bear Stearns tillsammans med Fed och de kom initialt överens om att JP skulle betala $2 per Bear aktie. Kom ihåg, detta var en aktie som bara ett år tidigare hade kostat $172! Problemet enligt Cohen är att JP gjorde misstaget att tillåta Bear’s aktieägare att rösta ja/nej till detta bud under ...

Inflation är en bedräglig storhet. Den smyger sig obemärkt på och om den inte hålls på en låg ensiffrig nivå hotar den både välstånd och social ordning. De sista tio åren har inflationen varit låg och det är något det stora flertalet av oss kan vara mycket tacksamma för. Nedan har jag listat några siffror som jag tror kan vara användbara att memorera. Eller att känna till att man kan hitta här på bloggen. Om ni vill till ursprungskällan för siffrorna så hittar ni dem på SCB . • 30 år, en faktor 3: KPI (konsumentprisindex) är idag ungefär 300 och 1980 var det 100. Det gör att man behöver ungefär tre ggr så mkt pengar idag som 1980, d.v.s. innan finanssektorns avreglering och snabba tillväxt, för att klara sig. • 25 år, en faktor 2: KPI (konsumentprisindex) är idag ungefär 300 och 1985 var det ungefär 150. Det gör att den typiske studenten som tar examen idag behöver en dubbelt så hög lön som sina föräldrar behövde när de tog examen för att klara sig. • 20 år, en faktor 1.5: KPI (kons...