Postingan

Pride of Kenya!

Gambar
Så heter mitt favorit-té! Ett svart icke-smaksatt té från Kenya av fantastisk kvalité! Se fotot här ovan. Hade jag kunnat köpa andelar i bolaget hade jag gjort det (även om de haft mkt problem med sin tepåsförpackningsmaskin de senaste åren...) och där kommer vi in på dagens ämne (och det är inte det pågående valet i Kenya ). I Nairobi, Kenyas huvudstad, lanserades för någon tid sedan en spännande finansiell innovation precis i min smak, The Growth Enterprise Market Segment (GEMS). Detta är inget annat än en ny börslista för riktigt små bolag på Nairobi Securities Exchange i Kenya. GEMS kommer att göra det möjligt för pyttesmå bolag att börsnoteras. Jag har lite svårt att hitta tillförlitlig information men det tycks som om även bolag med aktiekapital på några hundratusen kronor ska kunna listas på GEMS. Kanske ännu mindre bolag. Detta låter mkt spännande tycker jag, även om jag är orolig för att skandaler kommer att uppstå då inte bara kravet på kapitalets storlek sänkts utan även kra...

Sverige har större skulder än Grekland!

Det har varit mycket fokus på Grekland de senaste åren. Katastrof skulle kunna sammanfatta vad de flesta tycker är representativt för situationen i Grekland (inklusive jag själv här på bloggen). Vad färre uppmärksammat är att många andra länder delar ett stort problem med Grekland, nämligen höga aggregerade skuldnivåer. Även Sverige är ett av dessa länder och om man tittar på de totala skulderna i vårt land så är t.o.m. skuldnivån högre än den i Grekland (år 2010)! Med totala skulden menas alla skulder som hålls av såväl staten, företagen och hushållen i ett land. Denna totala skuldkvot som procent av BNP är i Sverige 340% och i Grekland 262% (2010)! Siffrorna kan hittas i artikeln .... ” The Real Effects of Debt ” skriven av erkända forskare vid BIS. Den stora skillnaden mellan Grekland och Sverige är att Grekland har en stor statsskuld (vilket vi ju alla vet) medan Sverige har en stor privat skuld. Medan Grekland har en privat skuldnivå på 130% (icke-finansiella företag plus hushåll)...

Bear Stearn’s kollaps i backspegeln (och observationer om marknadseffektivitet)

Jag läste nyligen en förträfflig bok, för den som gillar detaljer i hur investment banker styrs, som heter House of Cards . Boken handlar om Bear Stearn’s kollaps och går detaljerat igenom hur korthuset trillade ihop under tio dagar i mars 2008. Det roliga är att jag sparat Financial Times (d.v.s. papperstidningen) från de dagarna och kan därför gå tillbaks i tiden och göra en jämförelse mellan vad som skrev i media och vad som skedde bakom kulisserna. Jättekul, det känns nästan som om jag gått och blivit historiker ! En speciellt intressant utveckling är det som författaren av boken, W. D. Cohen, hävdar är ett misstag av JP Morgan i övertagandet/köpet av Bear. JP Morgan var banken som tog över Bear Stearns tillsammans med Fed och de kom initialt överens om att JP skulle betala $2 per Bear aktie. Kom ihåg, detta var en aktie som bara ett år tidigare hade kostat $172! Problemet enligt Cohen är att JP gjorde misstaget att tillåta Bear’s aktieägare att rösta ja/nej till detta bud under ...

Köpkraft i Sverige de sista 30 åren

Inflation är en bedräglig storhet. Den smyger sig obemärkt på och om den inte hålls på en låg ensiffrig nivå hotar den både välstånd och social ordning. De sista tio åren har inflationen varit låg och det är något det stora flertalet av oss kan vara mycket tacksamma för. Nedan har jag listat några siffror som jag tror kan vara användbara att memorera. Eller att känna till att man kan hitta här på bloggen. Om ni vill till ursprungskällan för siffrorna så hittar ni dem på SCB . • 30 år, en faktor 3: KPI (konsumentprisindex) är idag ungefär 300 och 1980 var det 100. Det gör att man behöver ungefär tre ggr så mkt pengar idag som 1980, d.v.s. innan finanssektorns avreglering och snabba tillväxt, för att klara sig. • 25 år, en faktor 2: KPI (konsumentprisindex) är idag ungefär 300 och 1985 var det ungefär 150. Det gör att den typiske studenten som tar examen idag behöver en dubbelt så hög lön som sina föräldrar behövde när de tog examen för att klara sig. • 20 år, en faktor 1.5: KPI (kons...

The Dutch Tulip Mania – bubbla eller ej?

Gambar
De flesta av er som läser denna blog har säkert hört talas om den holländska tulpanlöks-bubblan på 1600-talet. Vad de flesta troligen inte känner till är att det allvarligt diskuteras i akademiska kretsar huruvida det verkligen var en bubbla eller ej! Man skulle kunna tro att det är självklart att en marknad som på någon månad ser priserna gå upp tjugofalt är i en bubbelfas; d.v.s. en fas där tulpanlökens marknadsvärde vida överstiger dess intrinsiska värde. Man tar också för givet att saker man hör gång på gång måste vara sanna.... Båda dessa saker kan dock faktiskt (ibland) vara skimärer. Som jag ser det finns det åtminstone tre argument för varför bubblan inte var en bubbla: 1) Data från 1630-talet är av mkt dålig kvalité och möjligen manipulerad och utvald för att förstärka tesen att där var en spekulativ bubbla. Tidningar saknades t.ex. på 30-talet. 2) Institutionella egenskaper hos tulpanlökmarknaden skulle kunna motivera prisökningen. Bl.a. har det föreslagits att terminskontrak...

Betala banktjänstemän med obligationer i stället för aktier!

Ibland överraskar EU-byråkraterna med att leverera något som jag gillar. Liikanen-kommissionen lyckades med denna bedrift härom veckan. De förslår bl.a. att bankanställdas bonusar (delvis) ska betalas med bankens obligationer i stället för med bankens aktier. Detta tycker jag låter som en bra idé då det torde sänka riskbenägenheten hos bankirerna och då en stor (större) del av bankens investerare faktiskt är obligationsägare snarare än aktieägare. På det viset har principalen (den typiska investeraren) och agenten (bankchefen/tjänstemannen) förenliga incitament. Jag har nyligen skrivit en artikel Executive Compensation Based on Asset Values om detta som är publicerad i Economics Bulletin 32 (2), (2012) 1498-1502. Artikeln kan nås här och handlar om hur ledningen i bolag, framförallt banker, kan kompenseras på ett sätt som är konsistent med investerarnas mål. Jag förslår att man använder kreditderivat för att lösa problemet med corporate debt som inte handlas på marknaden.

Back to China again!

Gambar
It is October again and it is time for Hans to head back east. This time I am going to Shanghai, and not Hangzhou as in October 2010 and 2011. I will present some research I have done on news and stock market volatility (with a Chinese flavor) at Fudan University. I am curious about going to Shanghai for many reasons. One reason is that I want to see how the economical/financial situation has changed since last year. I am looking forward to getting under the skin of the Chinese economy again and to talk to professors at Fudan about the situation. I have been negative about buying Chinese stocks for a couple of years now and I wonder if it, possibly, could be time to change my opinion. Those who have followed my blog for the last two years might recall my strong bear attitude to Chinese stocks (but not on China in general): in October 2010 in the blog Go east, boys and girls! I wrote “...I am not advising anyone to buy a sizeable piece of China corp. right now. As obvious as it is that...