Postingan

Menampilkan postingan dari November, 2012

The Dutch Tulip Mania – bubbla eller ej?

Gambar
De flesta av er som läser denna blog har säkert hört talas om den holländska tulpanlöks-bubblan på 1600-talet. Vad de flesta troligen inte känner till är att det allvarligt diskuteras i akademiska kretsar huruvida det verkligen var en bubbla eller ej! Man skulle kunna tro att det är självklart att en marknad som på någon månad ser priserna gå upp tjugofalt är i en bubbelfas; d.v.s. en fas där tulpanlökens marknadsvärde vida överstiger dess intrinsiska värde. Man tar också för givet att saker man hör gång på gång måste vara sanna.... Båda dessa saker kan dock faktiskt (ibland) vara skimärer. Som jag ser det finns det åtminstone tre argument för varför bubblan inte var en bubbla: 1) Data från 1630-talet är av mkt dålig kvalité och möjligen manipulerad och utvald för att förstärka tesen att där var en spekulativ bubbla. Tidningar saknades t.ex. på 30-talet. 2) Institutionella egenskaper hos tulpanlökmarknaden skulle kunna motivera prisökningen. Bl.a. har det föreslagits att terminskontrak...

Betala banktjänstemän med obligationer i stället för aktier!

Ibland överraskar EU-byråkraterna med att leverera något som jag gillar. Liikanen-kommissionen lyckades med denna bedrift härom veckan. De förslår bl.a. att bankanställdas bonusar (delvis) ska betalas med bankens obligationer i stället för med bankens aktier. Detta tycker jag låter som en bra idé då det torde sänka riskbenägenheten hos bankirerna och då en stor (större) del av bankens investerare faktiskt är obligationsägare snarare än aktieägare. På det viset har principalen (den typiska investeraren) och agenten (bankchefen/tjänstemannen) förenliga incitament. Jag har nyligen skrivit en artikel Executive Compensation Based on Asset Values om detta som är publicerad i Economics Bulletin 32 (2), (2012) 1498-1502. Artikeln kan nås här och handlar om hur ledningen i bolag, framförallt banker, kan kompenseras på ett sätt som är konsistent med investerarnas mål. Jag förslår att man använder kreditderivat för att lösa problemet med corporate debt som inte handlas på marknaden.